NorWays - The art of not thinking
OM
I över fem år har vi skrivit om Norge, Oslo och saker som vi (svenskar) tycker är lite ”rart” med Norge, de små kulturskillnaderna som gör att vi faktiskt är två olika länder även om vi egentligen tycker att norska är en skojig svensk dialekt.
Det ligger ett lugn över Oslo, det är nästintill folktomt. Trikken ner till Jernbanetorget går stillsamt smidigt. Ingen går av, ingen går på, ingen tränger sig på före när man ska gå av, ingen står i vägen vid dörren - kollektivtrafiken i Oslo fungerar. För en gångs skull.
De som fortfarande befinner sig kvar i huvudstaden bär antingen tunga väskor, tigger pengar eller jobbar på Narvesen. Jag är en av dem som bär väskor. Jag ska, som alla andra redan gjort, också fly Oslo och Norge under påsk. Lite senare än Ola och Kari Nordman. Jag är en arbetsmyra - banansvensk - som får det här landet att gå runt när Ola & Kari drar till Syden eller på hytta.
- Lycka till, säger kvinnan i kassan.
- Tack, säger jag.
Det kvinnan på Narvesen inte vet är att jag kommer vinna en miljon på mina 13 nyss inkasserade Flax-lotter. Då blir Norge en banansvensk mindre. Eller arbetsmyra som jag väljer att kalla det.
Det ligger ett lugn över Oslo. Det är påskeferie, fellesferie (gemensam semester) i Norge och de enda som fortfarande är kvar i Oslo är vi som jobbar och fortfarande inte åkt hem än.
Glad påsk!
Vi gillar ju banansvenskar här på NorWays. Ett enkel sök på Facebook på ordet “banansvenskar” så hittar man snabbt till NorWays. Det gillar vi. Bra facebook!
Nu är det en annan sak hur många mer än oss om söker på det då…
- En banansvenske er en ung svenske som flykter til Norge fra den høye ungdomsledigheten i Sverige
- I Norge tar banansvenskene jobber «ingen» nordmenn vil ta
Källa: dagbladet.no
Vi lägger upp den här på nytt. Passar bra en dag som denna när bussar, tåg, bilar och flyg är fulla med banansvenskar, partysvenskar som åker hem till moderlandet för påskfirande. Norge har stannat och intagit sleepmode.
Wow, vad jag älskar detta landet. Elsker! Vilket drag det är. Sverige, Sverige, Sverige dominerar över allt, TV, tidningar och runt lunchborden. Först var det den här saken om, om man måste skaffa norsk medborgarskap som svensk i Norge. Nu är det banansvenskarna som står i fokus. Först på Skavlan, sen i aviser/tidningar som dagbladet och sen fullt kör i Uppdrag granskning med självaste Janne Josefsson som skjutjärnsjournalist.
Svenska föreningen kom väl inte fram så bra heller? Nä, men det skall dom inte heller. Svenska föreningen är skit. Svenska föreningen är där unga svenskar som söker sig till Oslo utan koll hamnar i stora, jättekollektiv. Hur många tror att svenskar hemma i Sverige skulle flytta till Stockholm för att hoppa in i ett kollektiv med 16 andra, bo i våningsäng, dela på en toalett och i bästa fall en tvättmaskin. Inte fan jag iaf. Nope. Svenska föreningen är ingen förening. Det är ett råkommersiellt företag som tjänar stora pengar på att husera unga naiva svenskar i rivningsfärdiga kåkar till hutlösa priser. Skämmes ta mig fan. Ok, sorry - det ingår toapapper. Bra SF!
Det är inte svårt att fixa egen lya i Oslo. Vi svenskar har ett bra rykte. Vi är mer banansvenskar än partysvenskar. Vi jobbar som fan och sköter oss. Det är lätt att få ett rum i ett mindre kollektiv med “bara” svenskar om man vill det till en ok peng. Men norrmän är inte farliga, dom bits inte. Inte mycket iaf.
NorWays hjälper banansvenskar som Smala Sussie, som har en vision och en drivkraft. Vi kan öppna dörrar. Dörren till HQ är alltid öppen.
Foto: Øistein Norum Monsen/DAGBLADET
Linnéa är en stjärna för mig. Linnea - maila oss på banansvensk@norways.eu så bjuder vi på en öl eller två i HQ för att höra din story. Utan svenskar så stoppar Oslo. #Truestory
